Medan världen diskuterar hur man skall komma vidare med att minska utsläppen av växthusgaser efter Kyotoavtalet, blir risken i Japan allt mer uppenbar att man inte kommer att kunna uppfylla de förpliktelser man åtagit sig enligt nämnda avtal.

Målet för Japan enligt Kyotoprotokollet är en minskning av de genomsnittliga utsläppen 2008-2012 med 6 procent jämfört med 1990 års nivå. Budgetåret 2005 hade utsläppen ökat med 8,1 procent från 1990 års nivå.

Denna bekymmersamma utveckling har skett parallellt med en relativt snabb utveckling av både energisparande och andra gröna teknologier. Dessa har inte kunnat väga upp den utsläppsökning som följt av konsumtions- och produktionsökningar när det till exempel gäller flyg- och biltransporter eller på elektronikområdet.

Enligt en artikel i The Nikkei Weekly den 13 november har till exempel Sharp. Corp. kunnat minska sina koldioxidutsläpp under 2005 med 6,2 metriska ton per 100 miljoner yens produktionsvolym. Företagets totala utsläpp ökade emellertid under samma tid med 14 procent beroende på en ökad produktion av LCD-TV.

Den japanska livsstilen tycks vara svår att förena med målen i Kyotoavtalet. De utsläpp som är att hänföra till hushållssektorn har ökat med cirka 40 procent mellan 1990 och 2005. Trots energisparande teknologi när det till exempel gäller kylskåp och luftkonditioneringsapparater  har energikonsumtionen skjutit i höjden till följd av den snabba spridningen av sådana produkter som storbilds-TV eller DVD-spelare.

Visserligen minskar den japanska befolkningen totalt, men eftersom andelen ensamhushåll ökar sker ändå en ökning av antalet hushåll. Enligt det japanska miljödepartementet bidrar också detta till en ökning av energikonsumtionen fram till 2010.

Men det är inom transportsektorn, det vill säga bil- och flygtrafiken, som man hittar den främsta förklaringen till varför Japan får så svårt att leva upp till Kyotoavtalets mål. Utsläppen från personbilarna har ökat med 50 procent mellan 1990 och 2004, och lika stor är ökningstakten för flygtrafiken. Bilar och flygplan släpper ut 10 respektive 6 gånger så mycket koldioxid per passagerarkilometer som tågen.

Inom industrin har utsläppen minskat, dock inte i önskvärd takt. Enligt regeringens mål bör industrisektorn minska sina utsläpp mellan 1990 och 2010 med 8,6 procent. 2005 hade sektorns utsläpp minskat med 3,2 procent från 1990, vilket ger en antydan om att det också inom industrin kommer att bli svårt att nå målet.

Mot den här bakgrunden kan man anta att de japanska blickarna kommer att riktas mot handeln med utsläppsrätter som ett allt viktigare medel i försöken att leva upp till Kyotoavtalets förpliktelser. Intresset är redan stort. Ett ökat antal banker, finansföretag och handelshus är på väg in i detta nya affärsområde.

Enligt en enkät gjord av Nikkei Financial Daily och riktad mot finansföretag och handelshus var det i slutet av oktober minst åtta företag som förmedlat mer än 30 tranaktioner. För helåret 2006 räknar man med 36 transaktioner, att jämföras med 8 under 2005 och endast 1 under 2004.

Bland de deltagande företagen märks Marubeni Corp. Sumitomo Mitsui Banking Corp, Mizuho Trust & Banking Co., Daiwa Securities Co. med flera. Man räknar med att efterfrågan på utsläppsrätter kommer att öka i takt med att Kyotoavtalets deadline närmar sig, inte minst inom kraftbolagen och stålföretagen.

I tillägg till direkthandel med utsläppsrätter har några företag börjat erbjuda derivatprodukter. Så till exempel har Mizuho-gruppen börjat sälja rätter i form av trustprodukter vilket gör det lättare för kunderna att köpa. Och en enhet inom Daiwa Securities säljer sedan en tid tillbaka obligationer som är knutna till priserna på utsläppsrätter.

Ett online system för handel med utsläppsrätter har inrättats under ledning av det japanska miljödepartementet, och de första transaktionerna skedde i oktoner månad.